Varför vill man klättra i berg?

Det är en fråga jag fått många gånger, och varje gång svarar jag "för att det är där!" Det jag menar med det är att jag ser berget som en person som utmanar mig. Som talar till mitt inre och försöker få mig att inte våga klättra, och då måste jag ju upp. så enkelt är det. Sen finns det ju andra aspekter också. Det är en otrolig känsla att stå längst upp, man känner sig levande. Lite som en del när de väljer att spela live casino istället för att lägga en patiens. fast den liknelsen kanske inte är så bra egentligen.

Man kan ju dö

Att bestiga Mount Everest är naturligtvis ganska farligt. Det går inte ett år utan att någon mister livet på berget och det ligger fortfarande kvar över 200 kroppar efter folk som inte klarat sig. Hur makabert det än låter så använder vi som klättrar dem som markörer för att veta hur långt vi har nått, men samtidigt bemöter vi dem med respekt. De är ju ändå klättrare som inte kommit ned igen, vilket är tragiskt. Skulle jag få välja var jag vill dö så är det nog på berget, och att man lämnar mig där. Jag vet att många av de som har klättrande i blodet tänker precis likadant. Ända sedan Sir Edmund Hillary först besteg berget så har alla som någon gång klättrat där velat komma tillbaka. Det är som en drog, fast en bra sådan om du frågar mig. Och jag blir inte ledsen om jag blir kvar. 

24 feb 2019